Det har varit en hel del negativt i min portfölj och visst har det funnits stunder då motivationen för sparandet dalat. Säg den som alltid kan ha motivationen på topp… Men nyligen läste jag en artikel i The Guardian som fick motivationen för min fortsatta börsresa att växa rejält.

 

Artikeln handlar om nya pensionärer som helt enkelt inte har råd att gå i pension utan återvänder till arbetslivet ofrivilligt. En omvänt FIRE-beteende med andra ord.

Länk till artikeln

‘It’s exhausting but I think I’m going to have to keep working’: the over-65s who can’t afford to retire

 

Det är väl knappast någon nyhet att pensionärer får det fattigt efter 65. ”De som hjälpt till att bygga upp vårt land, ska inte de ha mer på bordet?”, brukar det låta. Men det är inte bara i Sverige det här problemet förekommer.

I artikeln får vi bland annat läsa om Dee, 67, som lämnade skolan vid 14 års ålder. Hon har sedan dess jobbat i fabriker, frisörsalonger och barer innan hon tog jobb på amerikanska Skatteverket där hon jobbade heltid i 23 år.

”Jag tror att heltid som pensionär tyvärr inte kommer vara en möjlighet. Jag tror inte jag någonsin kommer vara i en situation där jag slippe jobba, så när jag blir 70 kommer jag kunna gå ner en eller två dagar i veckan”, berättar Dee

Det här var ett problem redan innan prishöjningarna. Sedan är det självklart att problematiken förvärrats när hyrorna höjs på löpande band och maten blivit svindyr. Var det svårt innan, ja då är det riktigt svårt nu.

Själv får jag inte ihop pusslet med dagens svåra ekonomiska situation. Å ena sidan kan vi läsa hur butiksstölderna nu börjar bli ett riktigt stort problem i Sverige. Å andra sidan upplevde jag den största trängseln någonsin på en hotellfrukost nyligen då jag och fru KTM tog en hotellövernattning för ett par helger sedan.

Troligtvis handlar det om att de som har det hyfsat gott ställt ser till att dra en Hemester snarare än att boka en utlandsresa.

 

Allt fler räds en fattigare framtid

Artikeln är sedan fylld med storys från andra som försökt gå i pension men inte lyckats. Det här tror jag kommer bli en stigande trend framöver. Allt grundar sig i att majoriteten förlitar sig på att pensionen från den lön du förvärvat kommer räcka till. Så är det i många fall inte.

Enligt en annan artikel säger en studie (har ingen källa) att 61% av amerikanerna är mer rädda att få slut på pengar än att dö. Ett liv i fattigdom kan vi föreställa oss, vad för härlighet eller tomhet som finns bortom döden kanske inte är lika skrämmande när man kommer upp i den åldern.

I en annan artikel skrivs det att 1 av 6 funderar på att gå tillbaka till arbetet efter pensionen. Det är en rätt stor del.

Om jag slutar spara idag och enbart låter portföljen ligga kvar så får jag (utifrån min egen beräkning), 13 000 kr extra varje månad från utdelningen. Räknat på en halvdålig pension så är det rätt mycket. Då har jag inte räknat med effekten av återinvesterad utdelning samt utdelningstillväxt från idag till den dagen jag går i pension.

Pappa sa alltid att hans liv blev så mycket bättre när han blev pensionär. Visst låter det trist, men då var nog pappa stressad på jobbet utan att veta om det. Sedan hade han aldrig bekymmer med ekonomin heller. Tyvärr kan pensionen bli ett helvete om du ständigt måste oroa dig för pengar.

Det solklara argumentet som motståndsrörelsen till aktieinvesteringar använder är att du aldrig vet hur länge du lever – använd pengarna medan du kan.

Nå, man kan också vända på det myntet och fantisera om att du faktiskt kan leva sjukt länge och vara frisk väldigt länge. Att då inte ha pengar som täcker din friheten är inte ett roligt liv det heller.

 

 

20
0
Kommentera gärna :)x
()
x