Steget du INTE ska ta

Att du ska sälja när taxi-chauffören börjar snacka aktier är ett gammalt hederligt ordspråk som är lika uttjatat som unga aktiesparares 5 gyllene regler. Men låt oss tittar bortom det och i stället kika på vad som egentligen händer med psyket hos investerare vid en nedgång.

Den här bilden förklarar hur investerare tänker vid en börsnedgång. Det finns åtminstone en sak att lära av denna och det är steget Kapitulering som du definitivt bör undvika.

Jag vet inte hur jag hittade åt denna bild men troligtvis cirkulerade den på något forum jag följer:

Stegen vid själva nedgången kan jag då översätta såhär:

• Köp dippen – marknaden har alltid återhämtat sig.
• Förnekelse – marknaden har fel.
• Förhandling – jag måste bara gå plus/minus noll. Jag köper lite mer. Snälla ge oss bara en snabb studs upp så jag kan lämna
• Panik. Jag vill inte ens titta på mina aktier och vet inte vad jag ska göra.
• Ilska. Vem säljer akter? Allt är regeringens fel
• Kapitulering. Jag har inte råd att förlora mer. Dags att dra sig tillbaka.

Jag antar att det är svårt, om ens omöjligt, att inte påverkas alls av börsens nedgångar. En sak är det läge vi befinner oss i nu, men förstå hur det skulle kännas under finanskrisen som varade +400 dagar?

Det som är ännu värre är att människor som säljer vid kapitulering är väldigt sena på bollen när marknaden väl vänder. I ett sådant läge tänker man:

”Det här är enbart en temporär studs uppåt, jag väntar”

…man vill inte ha haft fel och att köpa tillbaka blir så galet svårt. Det är som när jag sålde Latour för att jag tyckte rabatten var för låg. Efter det fortsatte kursen upp men det var jättesvårt att köpa tillbaka då jag sålt på en lägre nivå.

Själv har jag nog tidigare stannat vid Förnekelse-stadiet och inte gått vidare, men då har jag inte heller varit med under något elände som varat riktigt länge. Den genomsnittliga björnmarknaden har varat under 9 månader sedan 1956. Fallen har i genomsnitt resulterat i -28% från toppen.