Det ligger i den mänskliga naturen att ha en stor medvetenhet kring risker och det är enkelt att konstatera att olika människor förhåller sig till risktagande på olika sätt. Motviljan att ta risker kallas riskaversion, medan människor med en mer påtaglig benägenhet att acceptera risker har vad som kallas en annan risktolerans. Dessutom finns det mängder av externa faktorer som påverkar människans förhållande till risktagande.
Redan tidigt i barndomen får vi lära oss att ta risker och att värdera risktagandet i olika situationer. En del saker lär man sig den hårda vägen, medan andra saker ligger nedärvt i vårt DNA och är en del av det naturliga urvalet som har fört människan fram till dagens moderna människa.
Inom forskningen finns det generella slutsatser som gäller för människosläktet i stort, men viktigt att komma ihåg är att individuella faktorer och personlighetsdrag är viktiga faktorer när det gäller hur den enskilda människan ser på risktagande.
Det finns också en uppenbar spänning i att ta risker, något som lockar människor som mår bra av adrenalinstinna aktiviteter eller som vågar satsa för att nå framgångar i framtiden. Det tros vara en av förklaringarna till att spel utan Spelpaus i Sverige, alltså spel på casinon utan svensk licens, blivit allt vanligare. Det generella intresset för spel på casinon är stort i många länder och lockelsen med casinospel tros handla en hel del om spänningen i att ta risker.
Risktagande kan både vara positivt och negativt
Inom forskningen är människans förhållningssätt till risktagande ett väldokumenterat och väldigt beforskat område som intresserar professorer, studenter och doktorer över hela världen. Det finns många olika teorier som rör risktagande, men när det gäller den övergripande bilden är det uppenbart att risktagande ses som något både negativt och positivt.
I forskningen beskrivs risktagande som något som kan leda till positiva konsekvenser för individen, men att det inte behöver vara förenligt med omgivningen eller samhällets normer. Det finns dessutom ofta risk för skada eller fara, alltså negativa konsekvenser, även när individens risktagande har fått positiva konsekvenser initialt.
Omvälvande händelser i livet kan förändra människors syn på risktagande
Personlighetsdrag är en viktig förklaring till varför olika människor förhåller sig till risktagande på olika sätt, men det synsätt som individen har på risktagande behöver inte vara permanent. Externa faktorer, exempelvis omvälvande händelser i privatlivet, kan rubba individens attityder kring risktagande.
Vad som är intressant med denna attitydförändring är att den både kan ske tillfälligt, mitt under eller i direkt anslutning till den omvälvande händelsen, men den kan också bli mer permanent. När den personliga krisen, sorgen, eller vad den nu omvälvande händelsen nu är, inte längre är aktuell kan individens förhållningssätt till risktagande förändrats i grunden. Då finns det exempel på människor som plötsligt tar betydligt större risker än vad man någonsin gjort tidigare.
Ju större medvetenhet, desto bättre riskbedömning
Att bestämma hur allvarlig risken är i en given situation kallas för riskbedömning och det är ett bra sätt att skapa sig en uppfattning om hur stort det potentiella risktagandet är när man ska ta ett visst beslut. Den som har en stor medvetenhet om situationen i fråga kommer att ha större chanser att göra en träffsäker riskbedömning. Dessutom är den som är medveten i situationen mer benägen att faktiskt göra en riskbedömning och överväga riskerna innan ett beslut tas.
En högre medvetenhet ger en bättre riskbedömning och detta är något som inte minst varit viktigt inom arbetslivet, där många arbetsplatser jobbar med riskbedömning för att säkra en stabil och säker arbetsmiljö. Det är ett tydligt exempel på när riskbedömningen gäller en större grupp och inte bara individen själv. Men träffsäkra riskbedömningar är också väldigt viktigt när man handlar med aktier eller letar efter bolag med bra direktavkastning på börsen.
