Skuldsanering, vad är det?

På tal om gårdagens inlägg i Lyxfällans ära skulle jag vilja ta upp det här med skuldsanering och att vissa verkar kunna få detta beviljat.

Skuldsanering innebär i korthet att du inte tvingas betala alla dina skulder, men kan det verkligen vara så sjukt lätt?


 

Jag och sambon brukar se på Lyxfällan tillsammans. Egentligen vet vi inte varför vi gör det. Är ju samma repetitiva elände varje gång med folk som verkligen gräver sin egna grav. Det intressanta är att det oftast är värre än det vi ser på TV, enligt programledarna själva.

Igår såg vi på en 29-årig man som tydligen tyckt om att låna pengar i sina dagar. Han var uppe i en skuld på drygt 750.000 kr(!!), alltså mer än dubbla mitt portföljvärde.

Det som gjordes i slutet när budgettavlan gicks igenom igen var att påpeka skuldsanering och vips kunde man trolla bort alla tusenlappar under posten Skuld.

 

Helt galet, eller hur? Som sambon sa: “Men då är det väl bara att låna och sedan begära skuldsanering??”

 

Vad är skuldsanering egentligen?

Jag har alltid funderat vad det här egentligen innebär och blev tvungen att kolla upp det.

Enligt Kronofogden får vi den här förklaringen

En skuldsanering innebär att du betalar en del av dina skulder under några år. Resten slipper du betala. När skuldsaneringen är slut har du inte längre kvar de skulder som ingick i din skuldsanering – tanken är att du ska vara skuldfri.

Visst, jag förstår att tiden innan skulderna blir sanerade inte är rolig. Man tvingas väl mer eller mindre leva på existensminimum. För mig låter det däremot lite intressant att så stor del av ens skulder bara kan försvinna ifall man håller sin betalningsplan under saneringens tid.

Efter det att kronofogden tagit emot ansökan skickas det ut ett förslag till de aktörer som personen tagit lån från. Dessa har då möjlighet att svara. Vad händer om de inte godkänner detta? Varför skulle det godkännas? Får lånegivarna fortfarande tillbaka sina pengar?

 

Som om det inte vore nog intressant…

Det intressanta är det man kan läsa i slutet kring skuldsanering hos kronofogden:

Undvik att dra på dig nya skulder under tiden skuldsaneringen pågår. De nya skulderna ingår inte i skuldsaneringen och måste därför betalas helt och hållet.

Nähä, är det så? Klart som tusen att folk som fått skuldsanering vill dra på sig nya skulder…

 

Kanske inte så konstigt…?

Det som kanske är ännu mer intressant är att man inte är begränsad till en skuldsanering per liv, utan är det så att du dragit på dig nya skulder efter saneringen är du välkommen med en ny ansökan.

Varför är det bara under en begränsad tid? Borde inte saneringen pågå tills alla skulder är betalda eller tills dess att personen avlider? Jag vet inte… för mig låter det fortfarande konstigt.

Nåväl, i Sverige är väl livstids fängelse mellan 20-30 år, så kanske är skuldsanering inte allt för konstigt trots allt.

 

12 thoughts on “Skuldsanering, vad är det?

  1. Jag och sambon ser också på Lyxfällan, vi tycker det är kul “dum” underhållning.

    Men jag håller med att folk ser på skulder alldeles för lättvindigt, det blir liksom att man kan låna hejvilt för man kan ju ändå få skuldsanering sedan. Å andra sidan är det väl inte hållbart att människor är skuldsatta för resten av sina liv, utan någon som helst möjlighet att betala tillbaka skulderna? De blir ju livegna på det sättet. Svår fråga.

    1. Det är alldeles riktigt det du säger. Om jag förstod rätt från avsnittet i lyxfällan krävs det dock bara att man inte kan betala tillbaka på 5-8 år för att få skuldsanering. Det tycker jag är lite lågt 🙂

      Något som är intressant är ju hur personer kan fortsätta ta lån trots att man har så otroligt många lån som man inte betalat tillbaka.

  2. Håller till 100% med om tankarna kring skuldsanering. Vad händer egentligen med fordringsägarna? Borde det inte vara vettigt att man istället för att trolla bort skulderna utsåg en förmyndare som fick ordning på individens liv, så att denne kan börja betala tillbaka sina skulder? En sorts ekonomisk god man, likt lyxfällan. Det går ju inte att lugga en flintskallig heter det ju, så det bästa för alla parter borde väl bara om man försökte få personen på rätt köl igen så att skulderna kunde betalas tillbaka. Känns väldigt märkligt att bara går att trolla bort ens skulder sådär. Har det dessutom inte införts regler som gör det enklare att få skuldsanering? Även en miljon kronor går att betala tillbaka, men det kanske tar 20 år beroende på inkomst.

    1. Haha ja visst är det ändå rätt intressant att skulderna bara försvinner? 😀 Å andra sidan är det väl bättre att något börjar betalas än att inget alls betalas.

      Många tycker att det är grymt dåligt att de enbart kan spara 500 kr i månaden men det är ändå lååångt mycket bättre än om man jämför med vad för typer det finns där ute. Näe, då ser jag hellre att man försöker lugga den flintskallige (grymt bra uttryck du lärde mig där förresten) 😛

      Jag vet inte om det blivit lättare men kanske? Enligt lyxfällan påstås det ju fortfarande vara väldigt svårt. Beror nog helt och hållet på hur man väljer att skriva sin ansökan.

      Ha det bäst!

  3. Hej Ktm! Jag har följt din blogg ett tag och detta inlägg känner jag mig äntligen kvalificerad nog att kommentera. Jag arbetar med att handlägga skuldsaneringsärenden på KFM och missuppfattningarna kring skuldanering är många tack vare bland annat program som Lyxfällan.

    Till att börja med vill jag säga att skuldanering inte är något lätt att få beviljat och att det är tämligen omöjligt att bli beviljad skuldsanering på falska grunder då Kronofogden ser och hör allt 😃.

    Det finns två rekvisit i skuldsaneringslagen som båda måste vara uppfyllda för att en skuldsanering ens ska komma på tal.

    1. Personen ska inte kunna betala igen sina skulder inom överskådlig tid.

    Detta rekvisit är lite luddigt då överskådlig tid har olika innerbörder beroende på individen och dess livssituation. Ett domslut i Högsta domstolen som är vägledande är en 48-årig individ med inkomst från anställning som på egen hand kan återbetala sina skulder på 15 år. Kronofogden ansåg att personen inte skulle bli beviljad skuldsanering då hen kunde betala inom 15 år men där satte högsta domstolen ner foten och menade att 15 år för någon som är 48 år är tillräckligt för att inte kunna betala sina skulder inom överskådlig tid. Överskådlig tid har således olika innerbörd om man kollar på någon som är i 20-års åldern med hela arbetslivet framför sig eller någon som har några få år kvar till pensionen.

    2. Det måste vara skäligt att en skuldsanering ska beviljas.

    Detta rekvisit är något lättare att tolka då en skuldsanering aldrig får beviljas om det föreligger oskäliga omständigheter. Summerat kan man säga att det inte får anses vara stötande ur allmänhetens synpunkt att individen beviljas skuldanering och att den beviljade skuldsaneringen inte urholkar samhällets förtroende för skuldsaneringsinstitutet.
    Oskälighet kan t.ex. vara skulder som är hänförliga till brott, spekulation, konsumtion nära i tiden eller som helt enkelt har uppstått på grund av grov oaktsamhet.

    För att sedan en skuldsanering ska beviljas så måste både gäldenären (den sökande) och borgenärerna (fordringsägarna) godkänna ett av Kronofogden upprättat skuldsaneringsförslag där villkoren för skuldsaneringen är fastställda.

    Skuldsanering har positiva effekter på ekonomin som stort då svårt överskuldsatta människor generellt arbetar färre timmar och mer frekvent är sjukskriva då de vet att deras ekonomiska situation är hopplös (ex. Räntekostnader överstiger betalningsutrymme) Fordringsägarna går med på skuldsanering då de under ordnade former får tillbaka en procentuell andel av skulden och slipper lägga tid och resurser på den skuldsattes ärende.

    1. Oj oj, Känner mig hedrad av din kommentar och hej vad du verkar vara kunnig inom området!

      Tack för att du spred kunskapen och jag är säker på att många här på bloggen verkligen uppskattar att du delar med dig.

      Men alltså kanske kan jag få fråga om det här med borgenärerna. Vad händer om de inte tackar ja? Då antar jag att det inte blir något alls av kråksången?

      Varför skulle då borgenärerna vilja tacka ja till skuldsanering? Antar att det är för att de då har chansen att få igen lite snarare än ingenting?

      Har du någon aning om hur många som söker skuldsanering i Sverige?

      Tack återigen för att du kommenterar

      1. Hej! Vad kul att du kommer med några följdfrågor.

        Fordringsägarna kan antingen säga ja eller säga nej med motivering. Deras motivering måste antingen innehålla ny information som gör att Kronofogden ändrar sin initiala bedömning eller så måste de hänvisa till skuldsaneringslagen och med den i ryggen peka på vart de anser att KFM har gjort en felaktig bedömning. De kan alltså inte bara säga nej för att de inte vill att personen ska få skuldsanering.
        Precis som du säger så anser många borgenärer att det är bättre att de får tillbaka lite hellre än ingenting.

        Jag har tyvärr inte de senaste siffrorna gällande hur många som ansöker om skuldsanering. Att siffran bara växer kan man dock lätt konstatera.

        1. Jag har inte tolkat det som att det är så värst lätt utifrån Lyxfällan, men det som sticker ut i Lyxfällan-ärendena är att det ofta känns som att personerna hade kunnat tjäna mer pengar, men väljer att inte göra det. Problemet i sådana fall är ju att det inte är realistiskt att skulderna betalas i överskådlig tid precis som KFM räknar, men är det rimligt att man säger upp sig och jobbar på timmar eller jobbar deltid under en sådan tid? Beslutet blir ju utifrån kriterierna rätt, men kanske borde man kunna förvänta sig att folk anstränger sig för att öka sina inkomster? Är det rimligt att ha en deltidstjänst tex?

          Jag har bara en bekant som just nu har skuldsanering, då är det mannen i förhållandet (de är gifta) som har det beviljat. Hon har dock valt att vara arbetslös under hela tiden eller föräldraledig utan ersättning eftersom det inte “lönar sig” att arbeta för henne. Om vi bortser från det uppenbara i att hon går miste om erfarenhet och pensionsinbetalningar (i och med småbarnsår har hon iofs en del sådana ändå) så känns det helt fel att hon inte VILL jobba för att det inte bidrar till mer klirr i kassan för dem utan bara till hans skulder. Då tycker jag systemet känns lite tråkigt och jag vet även att maken sjukskriver sig mycket eftersom det inte påverkar hur mycket de har i plånboken. Hur ser KFM på detta?

          1. Det faller under det tidigare nämnda skälighetsrekvisitet. Personen som söker om skuldsanering förväntas kunna visa att den har gjort allt vad den kan för att på egen hand försöka lösa sin situation. Att bara jobba exempelvis deltid om man har full arbetsförmåga skulle anses vara oskäligt varpå ansökan med största sannolikhet skulle avslås om det inte fanns andra omständigheter att beakta.

            I fallet med din bekantas hustru som medvetet har gått ner i tid blir det lite lurigare. Vi ska inte lägga allt för stor vikt vid en sökandes partner då det inte är denne som ansöker om skuldsanering. Men visst om man skulle få sådana indikationer att de medvetet försöker att arbeta så lite som möjligt så skulle det eventuellt leda till ett negativt beslut.

          2. Tack så mycket för dina svar skuldsaneraren. Var verkligen intressant läsning måste jag säga.

            Vore väldigt intressant att se hur många som söker som faktiskt får skuldsanering, men antar att sådan fakta inte ligger öppen precis 🙂

          3. Jag håller med om det där med deltidstjänst. I senaste avsnittet jag såg fortsatte även personen som var med i lyxfällan att plugga efter det att lyxfällan for därifrån. Det var även han som då skulle ska till skuldsanering. Dessutom pluggade han till plantmästare eller något annat skumt 🙂

Kommentera