Vad ingår i OMXS30 (2024)

Vad ingår i OMXS30 (2024)

OMXS30 är troligtvis vårt mest välkända och omtalade index här i Sverige. Det här är de 30 mest omsatta bolagen på Stockholmsbörsen, men få vet vad det faktiskt innebär.  Vad innehåller egentligen OMXS30 2021?

 

Vilka bolag ingår i OMXS30?

Här är alla 30 bolag som ingår i OMXS30. Tänk på att det funnits stunder då det t.ex. ingått 31 bolag i det här indexet. Senast var det SCA som gjorde en avknoppning av Essity som var orsaken till detta.

Bolag Börsvärde, miljarder kr
AstraZeneca 2136
ABB 899
Atlas Copco 848
Investor 804
Volvo 605
Nordea 441
Hexagon 338
Assa Abloy 335
SEB 327
Sandvik 294
Evolution 283
Swedbank 259
Handelsbanken 243
H&M 233
Ericsson 192
Essity 175
Alfa Laval 169
Nibe 118
Autoliv 106
SKF 103
SCA 103
Telia 96
Boliden 74
Tele2 60
Getinge 56
Kinnevik 31
Electrolux 26
Sinch 22
SBB 6

 

 

Vilka bolag hamnar i OMXS30?

OMXS30 står för OMX Stockholm 30. Här får ni reda på varför det heter OMX.

Det många tror är att det här är de 30 största bolagen på Stockholmsbörsen, men riktigt så kan man inte säga. OMXS30 utgör de 30 mest omsatta bolagen, alltså de som är mest handlade.

OMXS30 är då ett mått att mäta kursutvecklingen där utvecklingen på alla dessa 30 tas i hänsyn. Det här indexet har funnits på Stockholmsbörsen sedan 1986 och mättes då till 125 punkter. Nyligen passerade OMXS30 2000 punkter.

Men… det är inte så att en aktie som omsätts sjukt mycket idag automatiskt kickas in i detta index. Beslut om vilka aktier som ska ingå baseras på omsättningen under en halvårsperiod. Det finns också något som kallas för tröghetsregel. Luddigt beskrivet så krävs det att en icke inkluderad OMXS30 aktie måste rankas bland de 15 mest omsatta för att inkluderas. På samma vis måste en redan inkluderad aktie falla utanför topp 45 för att halka ut. Dock finns det mycket mer regler kring detta och det här är den enkla förklaringen.

 

Branschfördelning OMXS30

OMXS30 består av 35% industri samt 25% finans (banker etc.)

 

Två saker att komma ihåg

OMXS30 tar inte i hänsyn återinvesterad utdelning. Vill du jämföra med ett sådant index kan du använda OMXS30 GI i stället.

 

En annan sak att komma ihåg är då att du inte kan ta en ögonblicksbild på de mest omsatta aktierna här och nu. Avanza har en aktielista som är grym. Där du kan göra magiska filtreringar. Där ser vi t.ex. att SBB är mest omsatt idag men SBB ingår inte i OMXS30. Inget fastighetsbolag ingår där.

För data i tabellen ovan har jag i stället använt mig av SEB som källa

 

 

LP och MLP bolag – suck

LP och MLP bolag – suck

Bland börsens alla aktier så finns det vissa med benämningen LP som står för Limited Partnership där speciella villkor tycks råda. Detsamma gäller aktier med benämningen MLP (Master Limited Partnership). Tyvärr går det idag inte att handla dessa aktier hos varken Avanza eller Nordnet och det gör att en hel del guldkorn bland utdelarna försvinner.

 

LP aktier och MLP aktier

Det var den 1 januari 2023 som ett nytt amerikanskt regelverk skeppades ut. Regelverk påverkar skatten för bolag inom kategorin Limited Partnerships (LP)Master Limited Partnerships (MLP) och en även en del REIT:s

Här är några exempel på bolag som faller inom den kategorin:

  • Brookfield Renewable Partners LP Unit, 
  • Brookfield Infrastructure Partners L.P Unit
  • Enterprise Products Partners L P Unit
  • Lazard Lazard, A.

 

Skatten innebär bland annat att aktieförsäljningar får en extra 10% stämpelskatt oavsett vilket typ av konto du stoppat aktierna i. Utöver det kan du som innehar den här typen av bolag bli deklarationsskyldig i USA för eventuell avkastning.

När det här blev känt så fick investerare som redan hade aktier av den här typen meddelande om att sälja sina innehav före det nya året utan courtage. Sålde du inte så kunde nätmäklaren tvångsförsälja om innehaven låg i en kapitalförsäkring (KF).

Hade du aktierna i ett ISK (som jag aldrig rekommenderar för utländska aktier) så kunde du behålla men blev då belastad med stämpelskatten samt att du även blir deklarationsskyldig.

Kort och gott blev den här typen av aktier rätt värdelösa för oss svenska investerare att fortsätta äga.

 

Enterprise Products Partners

Tyvärr medför detta att vi inte har möjlighet att investera i många attraktiva utdelare, åtminstone inte hos Avanza och Nordnet som jag kollat med.

Enterprise Products Partners (EPD) är ett av bolag som tickar i princip alla checkboxar för vad jag själv ser som ett bra utdelningsbolag. Det här är ett av Amerikas största s.k. Midstreambolag som hjälper till att transportera bland annat naturgas och råolja åt producenter och konsumenter.

Direktavkastningen är idag hela 7,68% och denna har pendlat mellan 6-8% under väldigt lång tid. Det var bara under pandemin som du under ett kort ögonblick kunde handla till nära på 15% direktavkastning.

EPD har en otroligt fin utdelningshistorik och har höjt utdelningen i snitt 5% årligen de senaste 20 åren.

Utöver det är utdelningsandelen på väg ner och kring 60% får anses väldigt stabilt för den här typen av högutdelare kan jag tycka.

Skuldsättningen ligger på 2,99 gånger EBITDA just nu. Den siffran kanske låter hög men har ändå sjunkit från drygt 4 som bolaget hade 2017.

Det enda negativa är att bolaget inte verkar köpa tillbaka aktier. Dock har jag dålig koll på hur vanligt det är för midstream-bolag att köpa tillbaka aktier.

Min ISK skatt – bara två påsar ostkrokar

Min ISK skatt – bara två påsar ostkrokar

Många nya men också rutinerade investerare sitter med en viss skräck/oro inför årets skattebesked. Skräcken uppstår med tanke på osäkerheten kring den ISK skatt som kommer landa på din deklaration. Hur stor blir egentligen din restskatt i år? Det är faktiskt väldigt lätt att räkna ut, men tyvärr kommer nog resultatet innebära mer än två påsar ostkrokar för många.

 

 

Två påsar ostkrokar?

Nu var det länge sedan det här begav sig, men det är först idag vi ser den verkliga effekten av skattehöjningen år 2018. Då fattades regeringen ett beslut om ett extra påslag med 1 procentenhet för skatten på ISK/KF. Ända sedan dess har vi adderat 1 procentenhet ovanpå statslåneräntan (som är grunden för ISK skatten). 2018 fick vi 1,49% i stället för 0,49%. I år blir det 3,62% i stället för 2,62.

Ulla Andersson hade där och då ett väldigt kasst räkneexempel där hon jämförde den sista höjningen med två påsar ostkrokar. Mer än så skulle det inte kosta investerarna. Det är väl bara Magdalena Sandstedt som räknat mer tokigt…

Ilskan bland oss investerare var stor och jag var snabbt ute med en Tweet som inte landade gott hos Ulla Andersson:

Men vad innebär då den här extra procentenheten i år? Låt mig visa med ett kort exempel:

 

Så räknar du ut din ISK skatt

Börja med att räkna ut ditt genomsnittliga värde på din ISK. Summera värdet i din depå för varje kvartal och addera insättningarna du gjort. Dela sedan summan med 4.

Räkneexempel

  • Värdet på ditt ISK 1 januari: 30 000 kr
  • Värdet på ditt ISK 1 april: 50 000 kr
  • Värdet på ditt ISK 1 juli: 200 000 kr
  • Värdet på ditt ISK 1 oktober: 250 000 kr
  • Insättningar under året: 190 000 kr

30 000 + 50 000 + 200 000 + 250 000 + 190 000 (insättningar) = 720 000 kr.

720 000 / 4 = 180 000 kr.

Den här summan multiplicerar du sedan med statslåneräntan den 30 november föregående år, plus 1 procentenhet. I år gäller:

2,62% (statslåneränta) + 1,0% = 3,62%

180 000 * 3,62% = 6 516 kr

6 516 kr kallas för schablonintäkt och denna skattar du 30% på.

6 516 kr * 30% = 1 954,8 kr blir skatten

Mitt resultat

Snitt portföljvärde för mig: 2 673 954 kr

2 673 954 kr * 3,62% * 30% = 29 039 kr

Låt oss då kika på vad det hade blivit utan det extra lilla påslaget från regeringen med 1 procentenhet

2 673 954 * 2,62% * 30% = 20 856

Skillnaden är alltså

8 183 kr

 

Inte för att vara sådan, men det måste vara två riktigt stora påsar ostkrokar. Dessutom räknade aldrig Ulla med ränta-på-ränta effekten som investerarna gått miste om då mindre kapital blivit investerbart.

 

 

Jag vill inte verka bitter. Årets stora smäll för många är bara ett kvitto på det jag sa redan 2018:

”Det kommer vara lätt att höja skatten på ISK, men svårare att sänka den igen”

Sänker man den kommer man utan tvekan få den absolut största mängden folk emot sig, d.v.s de som inte sparar och investerar likt du och jag utan lever från en lönecheck till en annan och betraktar oss som fula fiskar.

Precis som tidigare år kommer jag ut med ett inlägg lagom till deklarationen med tips hur du kan sänka eventuell restskatt med avdrag som få kanske vet om.

Några lärdomar från Charlie Munger

Några lärdomar från Charlie Munger

Charlie Munger är en av våra mest minnesvärda investeringsprofiler som nyligen lämnat oss, 99 år gammal. Det slår mig att jag aldrig riktigt nämnt visdomen som Charlie genom åren givit oss så därför tänkte jag passa på att här lista 3 tidlösa lärdomar som du kan ha stor nytta av.

Förutom all fantastisk kunskap som Munger delat med sig av så är han också ett klockrent exempel på varför vi borde skrota det klassiska argumentet ”Du vet aldrig hur länge du lever”.

Det här är troligtvis det mest uttjatade argumentet till varför du Inte borde spara, utan leva fullt ut här och nu för varenda krona. Munger är ett av många exempel på att du faktiskt kan leva frisk länge och hur ränta-på-ränta kan jobba för dig.

Nu tänkte jag alltså kort gå igenom några av alla de saker som Munger lärt oss genom åren:

 

Våga gå in rejält, när du väl ser ett fint läge

Munger har vid några tillfällen uttryckt något i stil med ”When you find a rare opportunity, you must go big”

Vad vi kan ta med oss från det är att du inte allt för ofta kommer över underbara lägen som du faktiskt förstår dig på. Men när du väl hittar ett sådant läge så ska du verkligen våga gå in i detta.

För egen del blir det här något svårare då jag ständigt är fullinvesterad och med väldigt lite torrt krut att röra mig med. För den sakens skull så har jag ändå tagit tillvara på vissa tillfällen när de väl presenterat sig.

Exempelvis var jag rätt tidig med att sälja delar i några bolag för att öka i investmentbolagen när de föll under våren 2022. Förutom det har jag såg jag ett enormt tillfälle i AbbVie där jag gick in väldigt saftigt. Det lönade sig också.

Tyvärr är det här lättare sagt än gjort och jag känner att det är väldigt lätt att börja tvivla på sig själv många gånger.

Finessen blir att genom erfarenhet lära sig känna igen sådana lägen och aggera utifrån tidigare erfarenhet. Munger har också sagt att investerare kalkylerar för mycket, och tänker för lite. Det håller jag helt med om.

Vad jag personligen tar med mig från Mungers lärdom är att du alltid ska passa på att öka extra i sektorer som för tillfället har det kämpigt. I regel är det här fina investeringslägen som på sikt kommer vara värda att gå in i.

 

Bolag som drunknar i pengar

Munger må även ha sagt:

”We prefer businesses that drown in cash”

Det här går givetvis att tolka på olika sätt men utifrån min tolkning så är det bolag som ständigt har ett stadigt fritt kassaflöde som också ökar. Kort och gott beskriver detta hur mycket pengar ett bolag har kvar efter alla kostnader som krävs för att driva deras tåg framåt.

Badar bolaget i sådana pengar, ja då kommer det finnas många möjligheter där man bland annat kan skapa återköpsprogram eller betala utdelning till investerarna. AB Volvo har länge befunnit sig i ett sådant läge.

Tyvärr är den här typen av bolag sällan billiga, men vid rätt tidpunkter så kan det bli magiska köplägen.

För att dra några konkreta exempel på bolag där pengar Inte svämmar över så är det flygbolag och telekombolag bland annat.

Apple och Microsoft är ananars exempel på det motsatta och där har man verkligen kunnat maximera avkastningen till sina investerare. Kanske är det inte så konstigt att Apple länge varit största innehavet i Berkshire Hathaway.

 

Överdiversifiera inte

Även om jag något är emot den här lärdomen så förstår jag den. Överdiversifiering har sällan varit ledorden i varken Warren Buffets eller Mungers senare liv som investerare. Det ser man enkelt när vi kikar på innehaven i Berkshire Hathaway:

Budskapet är väl klassikern:

”Varför intestera i 20 bolag, när du enbart behöver välja de 5 bästa bolagen?”

Här vill jag dock slå ett slag för den lilla artikel jag skrev om Aktiechaffisen som verkligen lyckats på börsen, trots 500 bolag. Dock så är hans topp 20 bolagen den betydligt största delen av portföljen idag.

Industrivärden vs Index

Industrivärden vs Index

Jag ska vara ärlig. Innan de stigande räntorna kom så var jag nära på att sälja investmentbolaget Industrivärden då de ständigt tycktes underprestera. Idag är jag glad att jag inte gjorde det då deras portfölj varit robust under den svajiga tid vi nu upplever. Nu tar jag en titt på hur bra Industrivärden faktiskt presterat.

Vad är ett investmentbolag?

Via ett investmentbolag får du tillgång till många bolag på en och samma gång. Se det som en godispåse där själva påsen är investmentbolaget och godisbitarna är då de underliggande bolagen som ingår när du handlar investmentbolaget.

Jag äger just nu fyra Investmentbolag:

Kanske är Industrivärden det tråkigaste investmentbolaget där ute. Här rör det sig inte om små- eller medelstora bolag och det finns inte heller någon helägd rörelse som inte går att handla via börsen (likt Investor eller Latour).

Intressant är att kika på vilka affärer bolaget gjort det senaste året, speciellt med tanke på att det uppstått fina köplägen i takt med sjunkande aktiekurser. Industrivärden har verkligen legat på köpknappen och köpt för drygt 2 miljarder kr.

Bolag Aktier Värde (Mkr)
Sandvik  +3 700 000 769
Volvo  +2 800 000 613
Handelsbanken  +5 000 000 440
SCA  +1 500 000 228

Källa: Holdings

 

Affärsvärlden intervjuade VD Helena Stjernholm i oktober som säger att de både är öppna för att ta in nya innehav samt sälja befintliga. Det är en spännande kommentar med tanke på att Industrivärdens portfölj  rör sig likt en sköldpadda.

Men som både du och jag vet så kan det i många fall vara sköldpaddan som vinner över den snabbfotade haren.

Industrivärdens VD Helena Stjernholm äger 75 600 aktier i Industrivärden

 

”Det är inte uteslutet att det tillkommer något nytt eller att det försvinner något. Men huvudfokus ligger på att utveckla de bolag vi har”, sa hon.

Nytt enkelt sätt att se totalavkastning via Avanza

Nu när jag sitter och författar detta så slår det mig att Avanza inkluderat en ny funktion för att se kursutveckling inklusive återinvesterad utdelning. Jag vet inte om den är ny, men jag har åtminstone inte sett den tidigare. Funkar den så är det en fenomenal funktion då det inte är särskilt lätt att räkna på kursutveckling tillsammans med återinvesterad utdelning.

Vad jag däremot inte riktigt förstår är att Avanzas data inte tycks överresstämma med det jag ser på Industrivärdens IR sida. Backar vi bandet till 2010 (november 22) så har C aktien gått 291% enligt Avanza, men 352% om jag kikar hos Industrivärden. En rätt markant skillnad.

Kanske är det något jag missat, men jag skulle nog själv hålla mig till bolagets egna kalkylator. Jag får helt enkelt fråga Avanza om detta, om inte Du kan komma med någon intressant input 😀

Industrivärden mot Index

Det index jag tycker om att jämföra med är SIX Return Index (SIXRX). SIXRX är ett avkastningsindex och är en sammanställning av den genomsnittliga utvecklingen för Stockholmsbörsen. Indexet inkluderar utdelningar och är därför bra att jämföra med aktier som har utdelning.

Kikar vi på Industrivärden kontra detta index allt sedan 1996, 27 år bakåt i tiden, så ser det väldigt bra ut.

Utifrån bilden ovan så har Industrivärden haft en totalavkastning på 12,13% årligen i snitt sedan 1996. Det är mycket fint och stabilt vill jag påstå.

Industrivärden lägger även till en funktion för att jämföra med andra investmentbolag. Sammanfattningsvis kan Inte industrivärden mäta sig med exempelvis Latour och Investor över tid.

Bästa börsmånaderna enligt statistik

Bästa börsmånaderna enligt statistik

Som du säkert vet så är jag alltid fullinvesterad och så kommer det nog också alltid vara. För rolighetens skull kan det däremot vara kul att veta vilken som är den historiskt bästa börsmånaden och givetvis den historiskt sämsta. Hur många månader visar plus och hur många brukar visa minus? Svaret har jag här.

Vi har nu under längre tid haft ett surt regn över börsen.  Hur menar jag då? Jo, SIXRX, Stockholmsbörsens totalavkastningsindex (inklusive utdelning), genomled nyligen sin 80:e sämsta börsvecka mätt sedan 1980. Innan uppgången i veckan så hade detta index en negativ avkastning under hela 2023. Lite senare så kommer vi se att det här är hyfsat ovanligt.

Varför väljer jag att alltid vara investerad? Jo, backar vi bandet till sista handelsdagen år 1979 fram till idag så har detta index utvecklats 44 558% .(källa) Använder du min kalkylator så ser du att detta blir 14,87%* årligen inklusive återinvesterad utdelning. Att hela tiden vara investerad räcker gott för att vara fortsatt positiv.

*OBS! Beroende på vilken period du kikar på så kommer denna siffra skilja sig mycket. Under 1870-2019 var exempelvis årsmedelavkastning 9.24%. 9% inklusive återinvesterad utdelning är väl just den siffra vi brukar höra.

 

Trots att jag investerat länge så har jag aldrig riktigt haft koll på vilka månader som brukar visa plus och vilka som brukar visa minus. Det ville jag lära mig idag.

Det finns ett par gamla trogna begrepp som jag tror du hört sedan tidigare

 

Två kända börsbegrepp som visar när du bör investera

{

”Köp till sillen, sälj till kräftorna”

syftar till teorin som menar att det lönar sig att köpa aktier vid midsommarhelgen, och att sälja till kräftsäsongen i augusti

{

”Aktier är en vintersport”

syftar till teorin att du ska äga aktier under vintern och inte under vår/sommar/höst

Frågan är, hur bra stämmer dessa begrepp?

Bästa börsmånaden

Här är en tabell som visar den genomsnittlig procentuell utveckling jämfört med föregående månad för SIXRX

Statistiken baseras på perioden 1980-2023, 43 år med andra ord

April 3,30%
November 2,80%
Juli 2,70%
Februari 2,60%
Januari 2,30%
December 1,70%
Oktober 1,40%
Maj 1,30%
Mars 1,10%
Juni -0,40%
Augusti -1,00%
September -1,50%

 

Här är ett diagram som visar samma sak:

För att göra en summering ser det alltså ut som att hösten är typiskt svag, och det har även jag fått en känsla av som investerare. Sedan har vi juli som skiljer sig där utvecklingen faktiskt varit väldigt god. Bästa månaden är i slutet av vintern när våren gör sitt antågande, d.v.s. april.

Enligt statistiken så finns det alltså en viss vits att köpa tillbaka aktierna när väl hösten börjar lämna oss och att fokusera på vintermånaderna. Alla år är däremot olika och att sälja för att åter köpa kommer innebära en hel del courtage som över tid ackumulerar.

Jag tror verkligen inte på den här strategin, men det är ändå intressant att se hur börsen tenderar att utvecklas månad för månad.

Vad som ändå är solklart är att majoriteten av månaderna faktiskt är positivt. Fast konstigt vore väl om vi haft ett omvänt scenario. Då skulle ingen någonsin vilja äga aktier.